-Pappa,jag går till skolan nu! Skrek Angel efter hon hade ätit frukost.

 

Första räknade vi matte i 1 timme & hade rast i 30 min,sedan var det lunch.

Och då gick världens sötaste kille förbi! Rasmus!

 

-Oh! HAN E SÅ GULLIG!   

 

-Men Angel...kolla på honom! Ser du inte något mytsiskt?

 

-NAAAAAAAAAAAAJ!???

 

-I ansiktet??

 

-Ja,men det är  narturligt med sömn i ögonen! Jag ska bjuda ut honom,vi ses på lektionen!

 

-Men...men...Angle? Det var inte det jag menade! Han är en vampyr!

  

 

-Nej! Det är han inte...lite på mig!

 

Och så gick jag och bjöd ut honom...han svarade ja! Jaaaaaaa! Vi ska ha en träff senare i glassbaren!

 

Senare i glassbaren...han hade kammat sig sååååååå fin,fint!

 

Han böjde sig fram mot mig...sedan tog han min hand och sedan....AJ! Han bet mig i armen! Jag svimmade! Han sprang iväg jätte fort!

Men först sa han!

 

-Hah,vad lättlurade flickor är nu för tiden,snart tillhör du oss....vampyrer!

 

Det var det sista jag hörde,såg och tänkte på och så hann jag tänka:Laila hade rätt! SEDAN svimmade jag!

 

Nästa dag vaknade jag upp..Jag gick hem för att borsta tänderna!

 

-Allt var nog bara en drömm! Jag gick nog bara hit i sömnen...men när jag fick se mina tänder...då blev jag häpnad!

 

-AAAAAAAAAAAAAAH

!!

 

Vad är det älskling? Kom mamma in & sa

 Jag,jag,jag! Blev biten av en vampyr! sa jag

 

Men sluta fantise....

 

Mer hann mamma inte säga förrän jag vände mig om & visade mina tänder.Nu var det hon som svimmade!   Jag skulle ha lyssnat på Laila! Han var verkligen en vampyr!

 

Jag gick till vulkanen (& skolkade från skolan påg. av detta)

 

Och då hörde jag något eller någon yla...det var fullmåne...

 

  

 

Ylandet kom från skogen...det var kanske...varulvar!   Och...pust! tur att jag är vampyr! Vi vampyrer är ovanligt starka! Men ohnej....tänk om...JAG FÅR EN SJUKDOM AV DETTA!

 

Jag gick & la mig...då ylade något..det kom upp i mitt knä...

 

Det var en varg med en lapp i munnen,jag tog lappen & läste:Du är vampyr nu! Här är din vampyr hund,du ska ta hand om den & upp fostra,snäll men våldsam!

 

  

 

-Hun..elelr vargen stirrade på mig med stora bruna ögon.Jag förstod att detta var sanT! Men sen kollade jag på brevet igen...det stod P.S Ta hand om den som en vanlig vovve!

 

-vOFF,Var inte rädd! Jag är din hjälp reda! Jag ska följa dig med ..vovv..livet!

 

-Det är inte sant!!! DU talar!

 

Jag tänkte att jag kanske ska ta honom på en promenad...

 

Vi gick till stranden.Han var kopplad,ifall han skulle bli våldsam...

 

Ahh...något buffade till mig...HAN VÄXER!

 

Titta,först såg han u så,och nu så!   

 

 

Kopplet slets sönder och Wolvie var fri.

 

Fortsättning följer...